Mapa mak kolesaun ida husi objetu fonte no alvu sira ne’ebé liga hamutuk liu husi transformasaun lubuk ida. Transformasaun hirak-ne’e forma ho regra lubuk ida-ne’ebé define oinsá dadus sira-ne’e tama ba meta no fluxu dadus nian.
Mapa iha Informatika inklui objetu lubuk ida tuir mai, hanesan:
- Definisaun Fonte: Definisaun fonte define estrutura no karakterístika husi fonte, hanesan tipu dadus báziku, tipu fonte dadus, no seluk tan.
- Transformasaun: Nia define oinsá dadus fonte sira muda, no funsaun oioin bele aplika durante prosesu ida-ne’e.
- Definisaun Objetivu: Definisaun alvu define fatin ne’ebé mak sei lori dadus.
- Link/Ligasaun: Ligasaun uza atu liga definisaun fonte ho tabela alvu no transformasaun oioin. No hatudu dadus ne’ebé suli entre fonte no alvu.
Tanbasá mak ita presiza halo mapa?
Iha Informatika, Mapeamentu mak objetu ida-ne’ebé bele define prosesu modifikasaun dadus fonte nian molok atinji objetu alvu.
Porezemplu: Hanoin katak empregadu ida nia naran mak “Edward Cullen” iha sistema fonte no sistema alvu. Agora ita presiza iha naran empregadu ida iha formatu “Edward Cullen”. Iha nivel mapamentu, dezeña ona operasaun sira-ne’e.
Mapa bele define detallu transformasaun dadus no karakterístika fonte ka objetu alvu tanba ne’e objetu prinsipál iha Informatika.
Mapa sira define transformasaun dadus ba kada liña iha nivel koluna individu. No ita bele kaer fonte no alvu oioin iha mapa ida de’it.
Komponente Mapping
Iha ne’e mak elementu esensiál balun ne’ebé uza iha mapa, hanesan:
- Fonte husi Tabela
- Mapeamentu parámetru no variables.
- Objetu alvu
- Mapeamentu transformasaun
Mapa ida-ne’e inklui fonte, alvu, parámetru mapa, variavel, mudansa oin-oin, mapa, no funsaun ne’ebé define husi utilizador.
Fonte mapeamentu: Mapeamentu mak objetu sira ne’ebé permite atu kaer dadus. Ida ne’e bele sai hanesan fail, tabela baze dadus, fonte fail COBOL, ka fonte XML.
Objetivu Mapeamentu: Objetivu husi mapa mak objetivu destinu ne’ebé dadus finál sira lori. Alvu mapa ida bele sai hanesan tabela relasionál ida husi baze-dadus, fail XML, ka fail-flat. Tenke iha fonte no alvu sira iha kualkér mapa ho sira-nia tipu dadus oin-oin.
Parametrus no Variables Mapeamentu: Ida ne’e tipu dadus opsaun ida-ne’ebé define husi utilizador. Parametrus no variavel sira husi Mapeamentu uza atu kria objetus variavel temporáriu. Ida ne’e ajuda ita atu define no rai valór temporáriu sira durante prosesa dadus mapa. Tipu dadus ne’ebé define husi utilizador ne’e dezeña ona atu halo mapa.
Mapa: Mapa mak objetu ne’ebé kompostu husi fonte lubuk ida, transformasaun, ka alvu. Ho asisténsia husi Maplete, ita bele uza fali funsionamentu husi mudansa lubuk ida-ne’ebé eziste.
Saida mak halo ho mapa?
Iha faze ida, ita kria replikasaun ba tabela fonte.
Porezemplu, se ita iha meza estudante ida, no ita hakarak kria meza ida-ne’ebé hanesan, “Student_Stage” iha eskema ETL.
Tabela faze lokál ida fó vantajen balun, hanesan tempu produsaun, nune’e sei la afeta sistema ETL tanba ita iha ita-nia tabela “Student_Stage” rasik duke refere ba tabela “Student”. Bele iha operasaun no prosesu sira seluk ne’ebé bele afeta dezempeñu. Prosesu ETL sei asesu de’it bainhira ita iha meza estajiamentu replikasaun. Tuirmai fó vantajen ho dezempeñu di’ak liu.
Iha Mapeamentu,
- Fonte no Tabela alvu iha estrutura hanesan.
- Iha tabela estajiamentu, dadus mak replikasaun dadus tabela fonte.
- Iha tabela fonte, dadus mak subset ida husi dadus fonte.
Porezemplu, se tabela fonte ne’e iha informasaun estudante nian kona-ba rollno 1, 2, 3, no 10. Tabela faze ne’e hanesan tabela ida-ne’ebé iha de’it estudante sira-nia rejistu rollno 1 & 3.
Iha armazén dadus nian, ita presiza kria tabela faze sira hodi halo prosesu transformasaun dadus ho efisiente, hodi minimiza dependénsia ba ETL ka armazenamentu dadus husi sistema operasaun iha tempu real. Ida-ne’e bele akontese bainhira ita kaer de’it dadus relevante sira.
Mapping Parametrus no Variables
Informatika iha dalan ida atu define parámetru no variavel sira hanesan lian programa sira seluk. Maibé Informatika la’ós língua bazeia ba kódigu hanesan mós ho língua programa sira seluk.
Iha Informatika, ita presiza halo tuir sintax no navigasaun ne’ebé pre-definidu hodi kria parámetru no variavel sira.
Iha ne’e mak diferensa fundamentál balun entre parámetru mapamentu no variabilidade mapa, hanesan:
| Mapping Parameters | Mapping Variables |
| Mapping parameters are those data types whose value assigned at once and remains constant throughout the execution of the mapping. For example: If we have created a mapping parameter rollno=2, then the value 2 will be constant throughout the whole execution of mapping. The referenced parameter will always return value 2 for that instance of mapping run. And the value of a parameter can be redefined for a new mapping instance. | Mapping variables are the objects referenced throughout the execution of the mapping, and their values can be reassigned. For example, A mapping variable of total_marks is used in mapping, and its value will be updated on the basis of marks. |
